Idag åkte jag till kusinen strax efter lunch för att göra slingor på henne och jag tänkte väl att jag kunde vara lite snäll då. :D Sen fick jag ju annat att tänka på ist för Claes hemkomst som jag längtat efter, fördriva tiden liksom. :) På eftermiddagen fick jag beskedet att han stannar i Sthlm en natt till! Voine voine tänkte jag, ytterligare en natt att lägga mig ensam i den stora dubbelsängen.. Men det är bra att han blir kvar så han får umgås med sin kompis som han så sällan träffar fast jag skulle inte haft något emot om han hade kommit hem ist. ;P Så ikväll blev det ytterligare kusin med sambo-umgänge för min del vilket inte är helt fel det heller, tacos och massa flams (som det iofs alltid blir när vi umgås) fyllde min dag och kväll denna lördag.

Nu ska jag fördriva tiden med dator, TV och älskade hårbollar! Om jag är vaken tillräckligt länge och sysselsätter mig blir jag så trött att jag somnar på en gång och slipper ligga och tänka på älsklingen min och bli lite halvt deprimerad.

Är det fler än jag som är vaken och fördriver tiden med mest ingenting så här dags eller är dom flesta ute och festar?

Ikväll efter jobbet åkte jag till min kusin och hennes sambo för att äta tacos och umgås då Claes har lämnat mig för att festa i Sthlm. Tråkigt att vara ensam ju. Vid elva-tiden blev jag lite väl trött och begav mig hemåt men det var ingen rolig känsla när jag kom hem.. Det var liksom helt tyst och tomt och jag kände mig så ensam som jag aldrig gjort tror jag och känner mig fortfarande. Ja jag vet att jag har katterna, visst, utan dom hade det antagligen kännts ännu värre men ändå. Saken blev ju inte bättre nu när dom spelade From This Moment On med Shania Twain. Saknar min älskling mer då ju..
 
Nu kanske många tycker att jag är dum i huvudet eller nåt i den stilen som känner så när vi bara varit ifrån varandra ett halvt dygn eller vad det är (blir dock längre med tanke på att han kommer hem någon gång undet morgondagens senare timmar). Men jag känner verkligen så då jag älskar honom mest av allt och har aldrig kännt så nån gång förut för en annan människa och trodde aldrig heller att jag skulle känna så nån gång i mitt liv! Vi brukar aldrig vara ifrån varandra längre perioder (ja, jag hör hur fel det kan låta men det är på ett bra sätt!) så det är lite ovant. Kommer att bli konstigt när jag ska sova. Lägga mig ensam i en stor dubbelsäng är ingen hit. Nåväl, det är väl bara att lära sig att gilla läget antar jag.